Blod, svett och lycka!
Alltså jag är fortfarande endorfinhög!
Jag har alltså precis sprungit mitt livs första lopp! Vilken känsla! Jag är så otroligt stolt över min insats!
Jag har haft som mål hela tiden att klara springa Vårruset under 40 min. Och jag sprang i mål precis när runkeeper-rösten sa 35 min. ALLTSÅ 35 MIN!!!?? Jag är så himla stolt över mig själv och min älskade kropp som orkade när jag ville kötta som fan!
OBS jag ramlade såklart.......innan loppet ens hade börjat. Så HIMLA TYPISKT MIG!
Men jag klarade det trots blodigt knä :)
Nu ska jag lägga mig i soffan och planera ett grymt pass på gymmet imorgon!
