Storleken har ingen betydelse?
Idag tänkte jag vara så ärlig och rak jag bara kan mot er.
Denna bloggen ska inte bara handla om min träning som den gjort ett tag nu.
Egentligen vill jag fokusera på något annat, något jag tycker är fruktansvärt viktigt: nämligen vårt tankesätt.
Vad vi tänker har större inverkan på oss än vad vi tror. Jag vill att denna bloggen ska handla om ett positivt tänkande kring mat, träning och kroppen.
Jag tycker att det är jättesvårt. Jag tänker inte ljuga, det är ofta jag speglar mig och allt jag ser är hur jag har sett ut, dvs 21kg tyngre. Ibland gråter jag framför spegeln för jag tycker att jag ser "tjock" ut. Jag har valross lår stora och feta. Alla dessa negativa tankar gör mig GALEN. Varför tänker jag så? Varför känner jag så? Vad får mig att känna mig så tjock? Vems ideal bygger allt på?
Jag 2010, jag var inte som störst här.
Jag vill bort från dessa tankar. Jag jobbar hårt på att utplåna dessa tankar. Jag är en självsäker tjej, jag tror på mig själv! Fyfan vad snygga lår jag har, trots celluiter och annat!
Jag är grym! Jag tränar hårt för att nå mina mål. Jag tränar hårt för att få ett starkare psyke. Jag vill och jag kan förändra mitt tankesätt.
Jag testa ett par träningsshorts på rean idag. Först tyckte jag att det var jobbigt att spegla mig själv, men sen tänkte jag: JAG KAN FAN VISST HA ETT PAR SHORTS PÅ MIG. Jag trivs i min kropp. Verkligen, jag gör det!
Om någon skulle tycka att jag inte kan ha shorts på mig? Varför? Och inte fan bryr jag mig pga någon stackare orkar lägga sin negativa energi på mig och min kropp? Det är MIN KROPP OCH JAG ÄLSKAR DEN.
Förr alltså innan jag började med LCHF och träning så kunde jag bara handla på de stora storlekarna dvs 48-56. Jag hade 54 i det mesta eller xxl. Ibland att jag kunde få på mig xl. Idag testade jag ett par shorts som min har varit min tjejs men som är för stora för henne nu. De är i strl 40 och de passade mig! Jag blev så glad att jag började gråta lite. Varför? Varför är vi så fixerade vid siffrorna i våra kläder? Varför är vi så fixerade över hur mycket vi väger?
Jag köpte ett par jeans för knappt en månad sen för jag kände mig äntligen någorlunda bekväm i det. Vilken storlek har de? jo strl 50. Helt sjukt det där med storlekarna. Jag har alltså ett par shorts i strl 40 som passar och ett par jeans i strl 50 som också passar???
strl 40 vs 50
Jag vill alltså förmedla en positiv syn här. En positiv syn på min egen kropp som kanske kan hjälpa er att få en positiv syn på er kropp om ni inte redan har det. Jag vill förmedla glädje till träning inte att det är något måste. Man ska må bra i det man gör.
Sen kanske ni tycker att jag gör fel när jag skriver om viktnedgång samtidigt som jag skriver att jag älskar min kropp som den är. Men såhär är det jag väger över 100kg och det vill jag absolut inte göra. Men jag vill samtidigt inte heller väga 60kg. Jag vill bara se och framförallt känna mig "hälsosam". Vad det nu innebär.
Jag hoppas att ni förstår vad jag menar. Ta hand om er!
